Det var Eco Now 30 mars till 1 april, och precis som förra året när Bixia var med, så pratade vi om solel. Men den här gången var vi än mer förberedda med mer infomaterial och vårt nya kanonerbjudande för villa-tak. Men så går allas vår solel-Arne och blir sjuk…! Under torsdag 29 mars la jag en del tid på att starta upp diverse reservplaner, och allt löste sig till slut.

Först tog jag tåg till Linköping på fredagen 30 mars för att möte upp min snabbinkallade kollega Lena där. Vi packade bilen full med hjälp av Fredrik, och jag hamnade bakom ratten… Men med bra kartläsare (Lena alltså) så hittade vi till Münchenbryggeriet direkt.
Uppackning och inredning av monter gick som smort, så kl 17 var vi redo för de specialinbjudna VIP-gästerna.

På lördagen fick Lena och jag förstärkning av Veronica från Uddevallakontoret, och vi kunde själva ta korta varv till övriga utställare. Jag kände igen flera av dem men några var nya och undrade förstås vad Bixia är för något. Då körde jag mitt 10-minuters ”föredrag” om att vi är Sveriges fjärde största elhandelsbolag och jobbar för att vi ska få mer förnybar energiproduktion i Norden, bland annat via Bixia Miljöfond och storskalig vindkraft. Alltid kul att få Bixifiera folk!
Några bilder från mässan finns på vår Facebooksida.

Solel ja. Det är hett nu! Eco Now hade väldigt få besökare, men ungefär 70 stycken kom till vår monter och alla var väldigt intresserade. Främst om hur det funkar, vad det kostar och hur mycket el som genereras. Vi hade självklart svar på det mesta, till och med de tekniska detaljerna, tack vare att vi gått i Arnes ”solel-skola”.

Själv blir jag mest glad av att prata med de riktigt unga människorna (gissar att de är runt 20 år) som tänker på ett helt annat sätt än den äldre generationen (som även jag i viss mån tillhör). En ung tjej jag mötte hade börjat fundera på att byta elhandelsbolag, och hon ville veta mer om vad vi var för några – ”För jag vill veta att jag väljer ett bra företag.” sa hon, och mitt hjärta log.
Jag förklarade vad Bixia anser om klimatfrågan och vad vi gör för att bygga ut den förnybara elproduktionen bland annat, och hon nickade och tyckte det lät bra. Jag hoppas hon blir kund hos oss.

Även en ung kille kom fram till vår monter och frågade hur han kunde bli kund, så jag visade honom vår Bli kund-sida på bixia.se och tipsade om att ha elnätfakturan framför sig för att kunna fylla i alla uppgifter. Eller ännu enklare – ringa vår Kundservice och teckna ett muntligt elavtal, så slipper man ju fylla i alla uppgifter själv utan ”pratar in dom”.

Jag blev mest förvånad över att en av besökarna till en sån här mässa var av skaran ”nu ska vi se om jag kan sätta den här flicksnärtan på plats med svåra frågor”. Jag såg hur han riktigt njöt när jag inte kunde svara på en teknisk detalj om så kallad ö-drift med installerade solpaneler (ett hus med eget elnät och som inte är kopplat till det stora elnätet alltså) och om Skatteverket skulle beskatta solelen snart. (Av nån underlig anledning är dessa besökare ofta en äldre herre som gärna vill berätta att han minsann jobbat som ingenjör hela sitt liv…)

Arne var inte med på Eco Now men jag hoppas och tror att han kommer att få fullt upp den närmaste tiden i och med alla telefonsamtal med förfrågningar/beställningar från människor som också älskar sol precis som vi. Tanken är ju att det är första steget till att bli sin egen producent och lika väl som man odlar dill och morötter själv, så kan man göra egen närproducerade el på sitt tak.

Odla ja, det är väl dags att sätta igång nu i april… Jag har börjat i köksfönstret men längtar efter lite större jordansamlingar – morötter är ju gott, och (Bixia)orange är de ju också. Undrar om jag har några gröna fingrar överhuvudtaget? Får väl testa och se.

/Kim

PS. Flicksnärta förresten, inte i mina egna ögon dock - för nu i april firar jag 20 år i elbranschen och känner att det är dags för mig att ta tag i möjligheten att göra skillnad i och med den stora omställning av vår livsstil vi står inför. För den största omställningen som behövs är den i våra hjärnor – vi måste lära oss att tänka på ett annat sätt när det gäller naturens resurser. Men jag återkommer om det i nåt annat blogginlägg.

Ja det verkar som om många människor befinner sig i flyttkarusell ofta. Men det är nog bara för oss på Försäljningscenter, som hanterar flera tusen flyttar om året, som det känns så.

I dagsläget är det elnätsbolagen som först ska ha flyttanmälan från kunden, eftersom de äger elmätarna och ska läsa av på flyttdagen. Vi som elhandelsbolag får sedan ett elektroniskt meddelande med avläst mätarställning från nätbolaget. Men vi gillar verkligen när kunderna hör av sig till oss också, för då kan vi hjälpa dem att ta med sig sitt gällande elavtal till nya adressen.

Det kan ju vara så att det redan tecknade bundna elpriset är bättre än vid flyttdatumet, och då är det ju skönt att ha kvar det bättre priset avtalstiden ut. Om man inte har bundet sitt elpris kan det ändå vara läge att kolla över elavtalet när det är dags att flytta, så ring oss bara så hjälper vi dig!

Jag hittade en bra checklista på nätet med vad man ska göra innan man flyttar, och dessutom fanns "kontakta elleverantören" med, vilket vi gillar såklart.

 

En diskussion som pågår just nu inom elbranschen är "En kontakt för kunden". Fyndig formulering när det gäller elbranschen förresten. Det betyder i klartext att det ska räcka med att kunderna hör av sig till ett företag vid flyttning till exempel. Enklare för kunden helt enkelt! Det gillar vi också.

Tanken är även att kunden ska få en faktura som innehåller både el och nät, och att detta införs i samband med gemensam nordisk slutkundsmarknad år 2015. Detta har de nordiska tillsynsmyndigheterna, NordREG, redan beslutat om, så nu funderar jag på om vi kommer att få lära oss norska, danska och (hjälp!) finska också?

/ Monica

PS. Vi kommer att fortsätta skriva om den nordiska slutkundsmarknaden här på Energibloggenn allt eftersom vi får information löpande. Så följ oss gärna och håll dig uppdaterad.

Det är mycket nu, som han sa. Vi har nyss haft världspremiär för våra bioevent till företagskunder, och det var Linköping som var först ut. Bilder finns på vår Facebooksida. Vi har länge tänkt tanken att bjuda på film, och nu blev det äntligen av. Känns dessutom bra när vi har riktigt bra erbjudanden till våra företagskunder – Elpooler och Energieffektivisering.

Vi fortsätter med bioevent på fyra orter till i år, utspritt över Sverige, för att få möjligheten att träffa så många som möjligt. Håll utkik i brevlådan om du är en av våra företagskunder.

Dessutom ska vi ha ännu en av våra populära Producentträffar i början av april, och den här gången ska vi vara på Skaraslätten och i Kvänum närmare bestämt. Det är inte så långt från där jag bor, men jag är sällan i Kvänum ska jag erkänna. Skulle behöva mig ett nytt kök dock, och det kan man köpa där. Genom åren har vi varit på flera orter med samma koncept på Producentträff, och det är uppskattat av våra leverantörer av närproducerad el att få inblick i elmarknadens möjligheter.

För en månad sen provade vi en annan typ av träff för våra Närproducenter: vi gav dem möjlighet att få gå en tvådagarsutbildning i elhandel till självkostnadspris. Som en klok person sa, "kunskap är lätt att bära" och glädjande nog blev utbildningen fullsatt med drygt 20 deltagare. Här finns också några bilder.

Sen är det snart dags att lansera vårt uppgraderade solel-erbjudande för husägare. Vi kommer att vara med på några event redan i mars: Energimässa i Linköping och på Eco Now i Stockholm. Själv kommer jag att vara med och jobba på sistnämnda och ser fram emot att vara på mysiga Münchenbryggeriet. Vi var med förra året och många besökare var väldigt intresserade av solel, så jag hoppas på en repris. Om du också är intresserad av solel kan du prenumerera på vårt nyhetsbrev – nytt utskick sker om några veckor.

 

Om du gillar Bixia på Facebook (och i övrigt med hoppas jag) så kan du hjälpa oss att övertyga omvärlden om att förnybar, närproducerad el är framtiden och att tillsammans kan vi göra skillnad för klimatet. Många bäckar små, du vet.

/Kim        

Vet du om att runt om i Sverige, på våra och delägares kontor, sitter det hela 80 stycken glada, kompetenta kundservicemedarbetare bara för din skull? Vi finns från Ängelholm i söder och Sandviken i norr och det som driver oss i vårt dagliga arbete är att alltid ge den absolut bästa servicen. Vi vet att många tycker elräkningar och elmarknadens förvecklingar är krångliga. Men vi finns tillgängliga för att reda ut begreppen.

Själv har jag jobbat med kundservice hela mitt liv, och sedan 1999 i elbranschen. Många av oss har jobbat inom bankvärlden eller telekom, men det vi har gemensamt är detta att få kunden nöjd. De 13 år jag varit i elbranschen har mycket hänt som gjort det bättre för kunderna, men visst kan saker och ting ständigt förbättras. Med två SM-guld och ett SM-silver i telefoni & kundservice i bagaget, så vet jag att vi på Bixia står oss bra i konkurrensen.

Har du ringt oss någon gång? Nej, tänkte väl det. Det är nämligen sällan som nöjda kunder ringer oss. Men det är många samtal genom åren där kunderna faktiskt tackar oss innan vi lägger på, och då känns det väldigt tillfredställande att ha överträffat kundens förväntningar.

Om du vill du ge vår kundservice ris eller ros, så vi kan bli ännu bättre, tar jag gärna emot dina synpunkter. Här på Energibloggen kommer jag att dyka upp då och då när jag vill berätta om sånt som är bra för dig att känna till. Så även här kan du höra av dig till mig via kommentarsfältet. Det är ju tillsammans med dig vi kan göra vår kundservicen ännu bättre.

/Veronica      

För två veckor sedan föreläste jag på Varumärkesdagen i Stockholm, ämnet var ”Så byggdes varumärket Bixia”. Andra företag som föreläste var United Minds ”Om den intelligenta analysens roll i varumärkesarbetet”, Mackmyra Whiskey ”Att bygga varumärket tillsammans med kunderna” och Scania ”Varumärkesarbete på internet i ett globalt företag.

Varumärkesdagen arrangerades av Groth & Co, Skriptor, PRV och IBC Euroforum. Det var en ynnest att vara med som en av dessa mycket intressanta föredrag under en utmärkt arrangerad dag. Hoppas att de som lyssnade på mig fick med sig något matnyttigt hem. Om inte annat rådde det ingen tvekan om att allt går och det i rekordfart.

I mars kommer Tom, vår VD, prata på Energi Onlines halvdagsseminarium om den kommande nordiska slutkundsmarknaden för el. Andra föreläsare är Yvonne Fredriksson, generaldirektör på Energimarknadsinspektionen och Torbjörn Wahlborg, vice vd och chef Distribution and Sales, Vattenfall.
Ämnet för dagen är ”Vilka är vinnarna och förlorarna på en utökad samnordisk marknad?” Man kommer också försöka klargöra lagstiftningsläget, vad som nu händer och vilka möjligheter det finns att påverka den slutgiltiga utformningen. Det passar oss på Bixia som hand i handsken för vi vill och kan vara med och påverka. Vi tror att den Nordiska slutkundsmarknaden och en kontakt mot kund kommer att gynna just kunden i slutändan. Det är i dag för mycket inifrån och ut, vi måste ställa oss på kundens sida!

//Jenny Johnson

Ja det är det vi vill uppnå här på Bixia. Själv har jag äran att få jobba med Bixia Miljöfond som helt enkelt ger pengar till projekt som gynnar utvecklingen av 100% förnybar energi, bland annat. Det behöver vi verkligen mer av, och om den ska räcka till måste den byggas ut och att vi använder mindre el också för den delen. Det här med miljöfonden är vårt sätt att göra nåt konkret för en hållbar samhällsutveckling.

Sedan Bixia Miljöfond startade för tre år sen (våren 2008) har vi delat ut hela tre miljoner kronor till 88 olika projekt. Hur har vi kunnat göra det? Jo det är tack vare våra kunder! Varje månad går 45 öre från våra privatkunders årsavgift till fonden och på så sätt får vi ihop en miljon om året. Det bästa av allt är att det inte kostar något extra för kunderna – det ingår i ALLA avtalsformer. Hur enkelt som helst att göra en insats för klimatet med andra ord. Många bäckar små, det tror vi på.

Alla som fått pengar ur Bixia Miljöfond har vi samlat på bixia.se. Klicka på länken så ser du ett antal länkar till listor med miljöfondstagare. Såhär ser fördelningen av de 88 beviljade projekten ut:

• 20 har handlat om vindkraft
• 40 har handlat om vattenkraft
• 16 har handlat om ny teknik (inklusive solenergi, biomassa och energieffektivisering)
• 12 har handlat om dokumentation, utbildnings- och studieverksamhet med mera

Jag har hunnit med att prata med, och även träffa, några av våra miljöfondstagare. Det som fascinerar mig, och inspirerar mig, är att dessa människor har ett engagemang och brinnande intresse för något som gör att de vill testa, undersöka och driva sitt projekt framåt. Det känns kul att få hjälpa dem på traven, och många har sagt till oss att de inte hade kommit igång utan det där startkapitalet från miljöfonden.

Fikabordet i Topperyd – världens första miljöfondceremoni utomhus. (13 maj 2011)

Vår andra tanke med miljöfonden är att sprida kunskap om olika saker som gynnar utvecklingen för ett framtida hållbart samhälle. Därför har vi börjat samla de rapporter vi får in här på vår hemsida.

Sedan är det många miljöfondstagare som även säljer sin förnybara el till oss. Jag har fått fram att det är 17 stycken och att de tillsammans levererar nästan åtta miljoner kilowattimmar av sin extra utsökta "finel" till oss! Och vi kan sälja den vidare till våra kunder som närproducerad el.

Nu är det dessutom hög tid att söka pengar ur fonden!

Sista ansökningsdag för den här perioden är 31 mars 2012.

Har du nåt projekt på gång, eller känner nån som har det? Tipsa då om våra aktuella ansökningskriterier. Och har du några frågor om miljöfonden och din ansökan så ringer eller mejlar du till mig.

Hoppas vi hörs!

/ Kim         

Från och med november månad kommer Energibloggen breddas. Vi kommer vara fler som skriver och om flera olika ämnen.
Arne kommer givetvis att finnas kvar som bloggare, eftersom han jobbar mycket med Bixias engagemang i Solel.
 
Via vår krafthandel, Bixia Energy Management, har vi bra kunskap om elmarknaden och vilka parametrar som påverkar marknadssituationen. Då kan vi ge dig bra elråd här på bloggen för att underlätta vid beslut om elinköp.
 
Tjejerna och killarna på kundservice, som jobbar närmast kund, kommer att dela med sig av tips, trix och trender som underlättar våra kunders vardag.
 
På våra event träffar vi många kunder och producenter och ofta lär vi oss nya saker vi kan dela med oss av till er som läser bloggen.
Dessutom har vi många miljöfondstagare med fantastiska projekt som vi ska lyfta fram bättre här. Då kanske fler vågar ta steget att satsa på sitt eget projekt och söker pengar ur Bixia Miljöfond.
 
Följ med oss på resan för mer förnybar energi från sol, vind, vatten samt  biomassa och hur vi ska lära oss att använda mindre el!

//Jenny Johnson, marknadschef

Stödet för installation av solceller fortsätter även 2012, de 60 miljoner fanns med även i årets budgetpropositionen.
Skönt tycker jag och helt nödvändigt för att inte solels marknaden ska stanna upp helt. Min bedömning är att den här marknaden behöver ha stöd ett antal år framåt helst utformad på ett annat sätt en dagens mer likt utformningen av rot-avdrag. Men vi kan ändå pusta ut och planera för 2012.

Beslutet innebär ju även att våra olika länsstyrelser kan fortsätta att behandla inkomna ansökningar.
Och kanske ändå trevligare är att regeringen öppnar upp även för en fortsättning av stödet efter 2012.

//Arne

Hösten har ju bjudit på mycket regnande, lördagen blev dock ett undantag i alla fall där jag bor. Lördagen bjöd istället på ett helt fantastiskt höstväder så jag passade på att sticka ut och plocka trattisar för att klara vinterns behov. Finns ju hur mycket som helst och vår Bixia kasse är helt perfekt att plocka i.

Det myckna regnandet har fört det goda med sig att det rörliga elpriset har gått ned kraftigt. Fortsätter detta regnande och vi går in i vintern med välfyllda vattenmagasin så öppnas möjligheten upp för att även de långa 3 och 5 års elavtalen börjar att röra sig nedåt. Då blir det slutkundens marknad och det är i dessa lägen man ska passa på att binda sitt elpris för längre perioder.

Så mitt råd är att vara observant på hur prissättningen blir på de långa elavtalen och passa på att binda er om bra möjligheter erbjuds.

//Arne

Nu har jag installerat min första solmodul hemma, det blev en liten anläggning på 240W så här till att börja med. Min anläggning består av en SWE-modul på 240W i kombination med en 250 W Involar växelriktare, den anläggningen skall omvandla soljus till 200 kWh elenergi per år. Och allt utan rörliga delar, fantastiskt egentligen. Anläggningen sitter på garagetaket i söderläge och med 23° lutning. Planen är att bygga ut anläggningen med ytterligare fem stycken moduler vartefter så att jag når resultatet att jag en solig sommardag inte ska behöva köpa in någon extern elenergi alls. Tji Bixia alltså!

Något som jag lagt märke till är så fort man lägger pengar på energiapparater typ solel, värmepump och liknande så kommer frågorna direkt om investeringen betalar sig, hur snabbt får man tillbaka pengarna. Det tog mig c:a 3 timmar att installera min anläggning och under den tiden fick jag lika många frågor om klokhet att installera solel och om det lönsamt. Tidigare under sommaren har jag hållit på med att lägga marksten på garageinfarten, ett arbete som tog tre veckor. Under den tiden fick jag inte en ända fråga om hur lönsamt det var med marksten eller hur snabbt jag skulle få tillbaka pengarna. Tankesättet att det ska löna sig är tydligen enbart förknippat med energi. Om man jämför mina sommarjobb så skiljer de sig inte åt så mycket. Min marksten, som är dyr som faan, håller väl sig i ca 20 år utan åtgärder om allt går bra. Min solanläggning finns det driftsgarantier på i 20 år men sannolikt håller den i 25 år. Bägge ”investeringarna” är på fastigheten ändå så skiljer sig synsättet åt hur vi bedömer var vi gör av med pengarna. Undrar vad det beror på?

//Arne

Sitter just nu i restuaraungen och blickar ut över mässområdet på Eco Now i Örebro. Skönt att sätta sig ned en stund med en kopp kaffe och vila pratmusklerna lite...

Eco Now är ett forum för en hållbar utveckling som tror på inspiration, vägledning, upplevelse och samverkan. Här på mässan är det en stor variation på utställare som vill visa upp sina produkter och vad de står för. För att nämna några så finns det tex. företag som sysslar med uthyrning av miljövänliga bilar, tillverkning av miljövänliga kläder, ekologisk bank, möjlighet att köpa vindkraftsandelar, ekologiskt tillverkade möbler och så klart Bixia.

Från Bixia är det är jag (Fredrik), Arne, Kim och Anna som är här denna gång. Vi har med oss en solcellspanel och berättar om vår miljöfond. Besökarna är inte så jättemånga men de samtal som vi hittills har haft har varit långa och det visar på att det finns ett stort intresse, speciellt för våra solcellspaneler. Man blir riktigt glad och imponerad av hur många eldsjälar det finns som faktiskt har fattat det här med vikten av förnybar energiproduktion. Många är väldigt pålästa och kunniga medan andra har fått upp ögonen för att man faktiskt kan minska sitt elinköp genom att producera sin egen el. Precis vad vi vill att folk ska förstå.

Nu hoppas vi på att nästa Eco Now mässa som hålls i Stockholm 7-8 oktober lockar till sig ännu fler besökare. Då ska bl. a. Arne delta i en paneldebatt om "Grön-el, är det en bluff?"

//Fredrik

Jag och Arne redo att prata solel

Läste på nätet, Aftonbladet E24, om att Eon koncernen går med 19 miljarder kronor i förlust andra kvartalet, deras koncern VD kommenterade förlusterna med att företaget är ineffektivt och att 10 000 anställda ska bort. Den Svenska marknaden går dock fortsatt väldigt bra för Eon tydligen. Trots oförändrade intäkter på 22,4 miljarder kronor så steg det justerade resultatet före avskrivningar. Svenska Eon pekar på bättre fungerande Kärnkraft och högre marknadspris som orsaken.

Från och med 1 oktober räknar man med att enbart 40% av den Svenska kärnkraften ska vara tillgänglig.

För den Svenska ”eljuntan” Vattenfall , Fortum och Eon så är det tydligen ekonomiskt lönsamt när kärnkraften är delvis avställd. Marknadskrysset hamnar då i dyrare produktion, och om man då sitter på en produktion som till stora delar består av billig vattenkraft så verkar det som att det blir ekonomiskt lönsamt för dem.

Pust men inte för oss användare. Jag undrar varför folk inte gör sin röst hörd genom att byta bort dessa elsäljar och välj någon annan, Bixia exempelvis.

En kollega och jag har under en tid jobbat med att ta fram en ny uppdaterad Energiwebb, den  är på plats nu på Bixias hemsida. Tanken är att vi ska fortsätta med att utveckla den, målet är en mer interaktiv Energiwebb gärna kopplat till att vi kan erbjuda våra kunder bra energiprodukter. Så det ni nu ser på hemsidan är första steget i utvecklingsfasen, och ska ses som ett verktyg, hjälpmedel att komma igång med tanke- och analysarbetet hur använder jag min elenergi egentligen. Vad kan jag göra för att använda mindre elenergi? När man arbetat genom programmet och därmed förhoppningsvis skapat en större förståelse kring sin elanvändning, först därefter rekommenderar jag att man ska börja fundera på vilka åtgärder man ska göra.

I mitt eget fall har jag upptäckt att köpet och valet av teknisk utrustning (vitvaror, datorer osv) ni vet allt det där som man kanske tycker inte drar någon energi, men sammantaget blir det en hel del. Man kan generellt säg att ett lågt inköpspris på en vara innebär att man flyttar kostnaden till driftkontot, med högre elfakturor som följd. Jag märker även att beteendet på vilket sätt man använder sitt boende har stor betydelse på energianvändningen. Det är lite med detta tänk som ni ska jobba med Energiwebben och på så sätt skapa förståelse för var och hur den annars osynliga elenergin används, för det är dags att förstå att tillgången på elenergi är begränsad.

Lämna gärna synpunkter på hur och vad som kan förbättras i programmet och kom gärna med förslag på vad vi ska fortsätta att utveckla.

/Arne

Semestertider, för min del fullkomligt älskar jag att vara i Sverige och inte göra någonting. Ja med någonting menar jag att man bygger och grejar, cyklar, orienterar, barnvakt och naturligtvis grillar.

Hade inte planerat för att kuta O-ringen i orientering i år, men kunde inte hålla mig utan kastade mig i biogasbilen och for upp till Hälsingland för att springa de två sista etapperna. Jäklar vad kul det var!  Vildmark, bra kartor, bra banor och bra väder, kan inte bli bättre. Sverige är helt enkelt helt fantastiskt fint.

På vägen upp till Hälsingland åkte jag genom Sandviken, här har vi kontor tänker man och jag som inte besökt det. Ska bli ändring på det för nu efter semester går jag ju in i rollen som Bixias solcellsgeneral, så i den skepnaden dyker jag snart upp.

/Arne

Beslutångest eller vad är det som förorsakar att regeringen inte tar beslut i frågan om egenproducerad el?  När jag tänker egen produktion av el så tänker jag främst på solel, där solinstrålningen omvandlas till elenergi via solceller. Vi kan direkt slå fast att vi har en konkurrenskraftig solinstrålning i Sverige, helt i klass med norra Tyskland exempelvis. Dessutom har vi ett välutbyggt och starkt elnät kompletterat med moderna elmätare. Landet är med andra ord mycket välrustade för att administrera och ta emot egenproducerad el, så kallad mikroproduktion. Med dessa förutsättningar som bas skulle vi kunna bli ledande inom Europa inom branschen ”solel:s system”!

Tillverkningskostnaden på solceller med kringutrustning har de senaste åren minskat rejält men det räcker inte. Branschen behöver ett stabilt och genomtänkt affärsregelverk. Ett regelverk som privatpersoner och företag kan ta ekonomiska beslut utifrån.

Efterfrågan och viljan att investera finns både på privatmarknaden och företagsmarknaden enligt min uppfattning, men regelverket saknas. Dagens stödsystem är klumpigt och ineffektivt och svarar inte upp till de behov som finns, även om stödet är helt nödvändigt för att inte hela marknaden ska lägga sig på rygg och dö.

Branschen har länge förespråkat att vi även i Sverige, liksom Danmark, ska införa ett regelverk som grundar sig på ett kvittningssystem när det gäller ersättning av den egen producerade elen. Tanken bygger på att man helt enkelt kvittar egengenererad elenergi emot den inköpta elenergin på månads- eller årsbasis.

Men det märkliga är att regeringen vägrar att ta beslut, nu i juni skulle enligt plan, efter lång tids ältande, förslaget läggas fram för en lösning. Men vad blir resultatet, bordläggning av ärendet för ny utredning.

Jag förstår inte riktigt vad det är som ligger bakom eller vad som är hållhaken bakom detta agerande. Eller är det så enkelt att det är en oro om att tappa skatteintäkter och att den oron väger tyngre än oron om miljö och klimat.

/Arne

Semester och fredagskväll, jag och frun har nyligen avslutat en middag i Söderköping och på väg hem klockan är väl runt tio på kvällen, allt som vanligt. Min mobil ringer, en mjuk och trevlig röst presenterar sig och ber om ursäkt för att han ringer sent. Han säger att han är från polisen, min hjärna går igång med tusen tankar, han säger att polisen vill ha hjälp. En 82-årig senil kvinna är försvunnen och de behöver hjälp med att leta efter henne.  
Det är inte första gången det händer, men händelsen får mig att tänka på, så snabbt allting kan förändras . Ett telefonsamtal och en lugn och vardaglig kväll kan förändras. För min del blev samtalet, den här gången, enbart ett antal timmars ”arbete” men man möter de anhörigas oro och man tänker en hel del.
Och man värdesätter vanliga kvällar, när allt är som det brukar. Våra barn och barnbarn är där de ska vara. Ja ni vet!
/Arne
P.S. Kvinnan hittade vi välbehållen 1,5 mil från sitt hem . D.S.    

Har haft barnbarn hemma och återigen kommit i kontakt med seriefiguren Bamse, och blir påmind om att det är en figur som jag inte sympatiserar med. En ganska stödig typ som inte skyr några medel för att vara bäst.

Ta exempelvis berättelsen när Bamse utmanar vargen på springtävling. Vargen, i sitt naturligt vackra svarta skin, förbereder sig exemplariskt. Tränar varje dag, till och med flera gånger om dagen, och avslutar passen med att dricka lemonad. Bamse däremot litar blint på att hans farmor ska blanda ihop något så att han vinner, han förbereder sig genom att ligga i hängmattan.

Vad händer när tävlingstillfället är inne? Jo, Bamse proppar i sig dunderhonung (undrar vad den innehåller) och springer ifrån den stackars Vargen så det dånar om det. Medlet dunderhonung som Bamse använder sig av är dessutom så konstruerat att alla andra får ont imagen av det, så det är bara han som kan dra nytta av grejerna.

Vad blir sensmoralen? Jo, att det inte är någon idé att vara noggrann och förbereda sig utan bättre att gå till farmor (eller via nätet kanske) och få eller köpa sig lite fördel.

Nää, Bamse är inte min favorit men Vargen däremot, honom gillar jag.

Ha en bra sommar nu går jag på semester // Arne    

Midsommar helgen avklarad med bravur, helt OK väder där jag uppehöll mig. 
När man är inne på temat väder, så kan jag meddela att det med stor sannolikhet inte blir någon snö till vintern, i alla fall inte i Norrköpingstrakten. Sannolikheten baseras på att jag och en klubbkompis har ansvaret för lägga skidspår under vintern, med hjälp av snöskoter. De senaste två åren har det ju varit hur mycket snö som helst på våra breddgrader. På grund av de tidigare vintrarna, före de två senaste, då motsatt förhållande rådde, ingen snö alls, så har röjningen av skidspåret uteblivit helt. Typ det blir ju ändå ingen snövinter. Vilket ställer till förtret när väl snön kommer, dels på grund av att man inte kan göra bra spår, men även att det blir krångligare att köra skotern.

Så under helgen gick jag från ord till handling och röjde skidspåren, igenväxta stigar förvandlades till breda fina stigar med plats för skoter och snö.

Men det värsta är väl som en konsekvens av detta handlande - enligt lagen om alltings jävlighet - att det förmodligen inte kommer att bli en snörrik vinter på de närmaste tio åren.

/Arne      

Elmotorer med dålig verkningsgrad får inte säljas längre, enligt nya ECO-design direktiv från EU. Detta är något som jag tycker om, med EU–samarbetet om ECO-design direktiven. De har handlingskraft och skapar även tillväxt, nya effektivare produkter tas fram och ersätter gamla, behovet av effektivisering driver på en sundare industriell tillväxt. Läste att effektivisering kan spara 98 reaktorer av Fukishima-storlek inom Europa om samtliga ECO-design direktiv genomförs fullt ut.

Vad innebär det egentligen om gamla motorer med dålig verkning ersätts med nya effektivare motorer? Om vi tar en motor som ska leverera 75 kW arbetsmoment, så måste man med en gammal motor (IE1) tillföra 81,4 kW medans det med en ny motor (IE3) räcker att tillföra 78,8 kW. Det innebär att förlusterna minskar med hela 40 % (2,6 kW), detta skulle enligt genomsnittliga beräkningar ge en årlig besparing på 12500 kr/motor. Betänk då att det typ ett pappersbruk finns 1000-tal sådana motorer. Om vi ser det i ett större perspektiv, så skulle en uppgradering av den svenska industrins motorer från IE1 motorer till IE3 innebära en möjlig besparing på 0,4 kärnkraftverk och i CO2 750 000 ton.

För ett hushåll då kanske någon undrar, ja även här finns det en energibov. Om man har ett vattenburet värmesystem har man en cirkulationspump, en oskyldig liten sak kan man tycka. Men då ska man komma ihåg att en cirkulationspump har hög driftstid, i många fall går det 8600 timmar per år. Vid byte från en 70-tals cirkulationspump till en modern motor, typ Grundfors, blir besparingen 500 kWh/år motsvarande en årskostnad mellan 700 till 900 kr per år.
Min reflektion blir, tänk så många gamla cirkulationspumpar det finns!

/Arne

Solelseftermiddag och kväll i Ängelholm, tillsammans med femtio intresserade åhörare, känns roligt att så mycket folk valde att besöka oss!

Vi visade lite av vårt produktutbud med solmoduler och växelriktare. Efter det höll jag anföranden om klimatet kopplat till behovet av mer förnyelsebar elomvandling, där egen elgenering utgör en viktig del när vi ska lägga det framtida energipusslet. Allas insats behövs! För en sak är vi säkra på och det är att ”framtiden är inte vad den brukar vara”.

Den totala elenergianvändningen i världen är c:a 100 000 000 000 000 kWh/år. Hur stor yta går det då åt för att försörja välden genom att omvandla solljus till elenergi? Anta att vi har solmoduler med 10 % verkningsgrad och solinstrålningen är 1500 kWh/m2, då skulle den totala ytan bli typ 70 000 km2. Slår man ut det per person så blir det 12 m2. Vi vet ju även att all förnyelsebar el omvandling inte enbart behöver tas från solen. Så min tanke blir, varför inte förenkla för oss? Anta utmaningen att varje privatkund som bor i villa (med södervända tak) börjar installera solceller med målet att fram till 2020 ha 12 m2 per villa. Det låter väl överkomligt eller hur?!

Och jag själv börjar installera min första solmodul om 14 dagar, känns bra!
/Arne

Vilken härlig helg, med mycket sol. Håller ju på att planera för att installera solceller hemma för att omvandla solsken till elenergi. Har ju sedan en tid tillbaka även mätning inomhus, vid köksbordet så att säga, den mäter elenergi och redovisar lite statistik över energianvändningen per dag, vecka och månad.

Nu när det är sommar och varmt så blir elenergianvändningen lika med något man kan definiera som basanvändning, det som alltid finns i botten på elanvändningen året om. Jag bor i ett hus på 170 m², som är byggt 1976, uppvärmning och varmvatten via luft/vatten värmepump. Elenergianvändningen ligger i snitt (sommar halvåret) på 18 kWh/dag (≈130 kWh/vecka). Det genomsnittliga effektbehovet hamnar då på 0,75 kW (=18 kWh/24h) vilket förvånar mig, tycker att det är nyansen för högt hade räknat med 0,4-0,5 kW. Var har jag boven? Söker efter något som ligger på och drar ström under lång tid, har några huvudmisstänkta: cirkulationspumpen, kylskåpet alternativt värmeväxlaren på frånluften. Håller på att samla bevis men bör nog snart ringa in bovarna.

Med dagens regelsystem för och omkring solceller så hamnar min ekonomiskt optimala installation på 0,75 kW installerad effekt, men min tanke är att ta det stegvis, och börja med att installera en modul 0,22 kW (Svensk modul med INVOLAR växelriktare) och som en enfasig anslutning, för att sedan stegvis bygga ut med två moduler ytterligare till 0,66 kW. Mitt mål är att jag dagtid juni, juli inte ska vara beroende av extern elenergi. Men installationsstarten måste tyvärr dröja ett tag då jag har andra pågående byggprojekt som måste avslutas först, med bl.a. 13 m³ 0,18 grus som ska kärras ut.

/Arne

Hörde just på nyheterna att Tyskland (efter en maratonförhandling) tagit beslut om att lägga ned all sin kärnkraft fram till 2022, med möjlighet att ha några reaktorer för reservdrift ytterligare några år. Tyskland har idag 17 stycken reaktorer, beslutet innebär att 8 stycken stängs av direkt och resterande fram till 2022. Ett kraftfullt beslut som överraskade mig, kom mycket snabbare än vad jag tänkt mig, men ett beslut som kommer att stärka utbyggnadstakten av den förnyelsebara elenergin. Och att vi i allt större utsträckning ersätter elanvändningen med andra lågvärdiga energislag, som är miljöriktig.

Var på Energikonferens i Kumla i slutet av veckan, där pratades en del om småskalig vattenkraft, ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Småskalig vattenkraft definieras som en maxeffekt på 10MW den Europiska definitionen, i Sverige har vi definitionen upp till 1,5 MW.

Sverige har cirka 40 000 fallsträckor, landets industriella tillväxt baseras i hög grad på just användningen av detta strömmande vatten för drift av till exempel kvarnar, små sågverk och järnhyttor. Det har även medfört att det finns cirka 2000 små vattenkraftverk som idag omvandlar rörelsen i vattnet till 4,3 TWh ren elenergi. Omvandlar man denna rena elenergi till minskat CO2 avfall från tyskt och danskt kol, så motsvarar det cirka 3 440 000 000 kg varje år.

I spåren efter den småskaliga industriella tillväxtperioden i Sverige så finns det idag minst 2000 dammar som är utbyggnadsbara för generering av elenergi i storleksordningen, ytterligare 4-5 TWh på årsbasis. De flesta av dessa dammar finns i södra och mellersta Sverige, inom prisområde 3 och 4, alltså inom områden som behöver mer elproduktion. När man bygger ut dessa vattenfall, vilket jag tycker att man ska, så måste man naturligtvis restaurera fiskvägarna och sätta upp moderna skydd för turbinerna som minimerar skador på fisken.  

Jag tycker att det finns många positiva värden med en sådan utbyggnad:

• Kulturhistoria att bevara dessa gamla miljöer kring dammar och byggnader.
• Restaurera fiskvägar.
• Omvandla vattenrörelse till ren elenergi.
• Skapar intäktsmöjligheter.

Vad är sambandet kanske någon undrar mellan småskalig vattenkraft och kärnkraft? Jo, det märkliga är att det likställs tillståndprövning för att få bygga ett minivattenkraftverk på 100 kW som att bygga ett kärnkraftverk. Visst låter det orimligt, det är processer upp till 10 år för att få lov att bygga!

/Arne

Ytterligare lite bilder från ett av mina besök hos en miljöfondstagare familjen Jarl Stockekvarn i Småland. En riktig mönsteranläggning enligt min uppfattning, där ett gammalt outnyttjat vattenfall för kvarndrift tagits till vara och restaureras till en modern kraftstation för produktion av el.

Dessutom har man byggt vandringsvägar för fisk som gör att fisken återigen kan vandra mellan Helgasjön och Innaren. Vilket den inte kunde göra före att kraftstationen togs i drift.

Jag spelade in en intervju med kraftkarlen Jarl med mina vanliga frågor och tog några bilder, välkomna på en titt!

På Bixias Youtube konto kan du se filmen!

/Arne

Den nybyggda vandringsvägen för fisk förbi kraftstationen.

Produktionsdata vi besöket. 

Den nybyggda kraftstationen.

Den nybyggda vandringsvägen som möjliggör att fisken åter igen kan vandra mellan Helgasjön och Innaren. 

Det nybyggda generatorhuset till vänster med den nya dammen.  

Vår kollega Sofie fick testa en modell av energimätare för att se vad hennes familj tyckte om denna användbara lilla pryl. Läs hennes funderingar nedan:

"Jag tyckte som många andra efter denna långa kalla vinter att vi hade dyra elräkningar och att det var svårt att bara genom sin faktura utläsa och förstå när och hur man förbrukar sin el.

Efter att ha haft elavläsaren installerad under en månads tid känner jag att man blivit mer uppmärksam på hur mycket el det går åt för tex olika hushållssysslor. Vi blev ordenligt förvånade när mätaren for upp i taket när man satte på spisen eller diskmaskinen. Vi har blivit mer uppmärksamma på småsaker som drar mer el än man tror. T ex att tänka på är: stäng av datorn på nätterna o dagarna när man inte är hemma, släck alla lampor när man går hemifrån, torktumla mindre. Något som jag reflekterade över var vad mycket hushållsel man faktiskt förbrukar. Att det är inte bara värmen som är den stora kostnaden. Så ut med alla gamla spisar, kylskåp och frysboxar :-).

För vår del så märkte vi med hjälp av denna lilla produkt att vi har svårt att dra in på elen. Inte så kul att sluta laga mat, stänga av värmen och sitta i mörkret liksom. Dock så blir man energimedveten. Man har också möjlighet att se när på dygnet man förbrukar mest el.

Våra gäster som har kommit förbi på besök under denna tid som vi haft elmätaren har varit mycket nyfikna och undrat hur den fungerat och många skulle själva vilja ha en hemma.

Installationen av elmätaren var enkel och mycket smidig, endast att klistra upp sändaren på elmätaren och stoppa i stickproppen till mottagaren. Placera elmätaren på den plats man vill ha den. I vårt fall i köksfönstret :-)

// Sofie Östensson"

 

Sändaren var smidig att sätta upp på elmätaren

I köksfönstret så kunde man lätt se hur mycket el som gick åt just för stunden

 

Såg på TV-nyheterna om kraftiga demonstrationer för en snabbare avveckling av kärnkraften i Tyskland samtidigt att man protesterade mot Vattenfalls sätt att sköta sina kärnkraftsanläggningar.

Politiker och EU-parlamentariker uttalade sig och det verkar som att Tyskland tar en allt tydligare inriktning för att avveckla kärnkraften i förtid. Om Tyskland, en av Europas starkaste ekonomier, skulle ta ett sådant inriktningsbeslut så kommer det i allra högsta grad driva på och förändra Europas energiomställningsprogram för mer förnyelsebar produktion av el. År 2009 utgjordes endast 11 % av EU:s samlade elproduktion av förnyelsebar produktion, 65 % utgjordes av fossil kondensproduktion resten var kärnkraft.

Så den stora utmaningen ligger inte i att hitta nya användningsområden för elenergi, utan den ligger i att kunna producera mer förnyelsebar el. Att kunna ersätta den ”hörvärdiga” elenergin med andra miljöriktiga energislag med lägre energivärde. Som ett exempel väljer jag inom ett fjärrvärmeområde där huvudregeln är ”gör inget med el som du kan göra med fjärrvärme”. Att använda el, med ett mycket högt användarvärde, till att värma vatten med är slöseri, den elenergin kan man istället använda till att driva framtidens elbilar med. Såg att IKEA har på något varuhus rivit ut fjärrvärmen och ersatt den med bergvärmepumpar som då drivs med el, som då naturligtvis är ”grönt” producerad, och vips så har man ingen klimatpåverkan. Detta är enligt min mening ett tecken på okunskap och feltänk!

/Arne        

Jag besökte tillsammans med projektledare Christer Langner projektet "Lyckebyåns Vattenregleringsförening" mitt i det småländska glasriket, ännu en av Bixias Miljöfondstagare.

Se filmen på vårt Youtube konto!

/Arne

Jag har ju förtroendet att vara ordförande för Bixia Miljöfonds styrgrupp, inom Miljöfonden finns två intressenter Bixia och SERO (Sveriges Energiföreningars Riksorganisation) där representationen är tre platser var och där ordförandeskapet innehas av Bixia. I veckan som gick hade vi sammanträde för behandla denna periodens ansökningar. Ett rekord i antalet ansökningar med hela 21 st och totalt beviljade vi över 500 000 kr!

Mängder av spännande projekt är nu på gång och när man läser genom ansökningarna så far i alla fall mina tankar iväg ibland, typ undrar hur det ser ut där, vad är det för människor bakom osv. Så jag bestämde mig för att tillsammans med projektledare Christer Langner besöka projektet "Lyckebyåns Vattenregleringsförening" mitt i det småländska glasriket . Ett projekt som syftar till att utreda om det går att nyttja Lyckebyåns vattenflöde och omvandla det till elenergi. En fascinerande resa, jag besökte ett tiotal dammar med namn som Kårahult. Åfors, Sliparedammen, Stampen, Broakulla och Lindås. En resa rakt igenom Svensk industrihistoria. Man kan inte sluta upp att beundra vilket arbete det har lagts ned, att för hand bygga dessa dammar för att skapa möjlighet till industriell utveckling. Och dessutom, vilka underbara miljöer dessa dammar har skapat. Detta är helt enkelt byggnadsmonument som måste bevaras!

Men ingen av de dammar jag besökte har någon funktion idag, utan förfallet är påtagligt, de utgör just nu enbart en kostnad för de som äger dem. Enskilt är de för små för att kunna byggas ut för exempelvis elproduktion, för låga fallhöjder innebärande stora investeringar per fall. Men kan man med dagens entreprenadteknik binda samman tre- fyra fallhöjder med turbinledning (rör) så blir ekonomin en helt annan. Det är detta som projektet ska utreda. Går det att behålla miljön, bevara vårt kulturarv och ändå kunna producera el? En annan viktig del är också att man restaurera fiskvägarna som idag är bristfälliga.

Hur mycket elenergi skulle man då kunna generera på de fallen jag besökte? Uppskattningsvis 2 000 000 kWh/år som är lika med energianvändningen i 170 nybyggda villor.

Tog några bilder med projektledaren. Titta på dessa och skaffa er en mer synlig uppfattning om detta projekt.

/Arne

Har varit på besök hos Carl Samuelsson Åby gård på Vikbolandet utanför Norrköping, de har nyss avslutat monteringen av ett vindkraftverk modell mindre, se filmen på vårt Youtube konto.

För mig är det härliga möten, det är sådana som Carl Samuelsson med familj som gör skillnaden. I tio år har de hållit på för att få möjligheten att bygga sitt verk. Grattis!

/Arne

Härlig påsk med ett fantastiskt väder och dessutom en hel skön sommar att se fram till, kan det bli bättre?

Nu när solen värmer så har jag allvarligt börjat fundera över att installera solceller hemma på vårt garagetak. Funderingarna har gått så långt att jag skaffat mig mandat inom familjen att handla in en anläggning. Mitt besök hos Barbro och Bengt nyligen, med deras nyinstallerade anläggning, är en bidragande orsak till att jag närmar mig en egen installation. Mina planer är en trefasig anläggning på 0,75 kW, kommer jag igång så lovar jag att ni kommer att märka detta på bloggen.

Övrigt energiengagemang under påsken har varit att jag med motorsågens hjälp tagit mig an ett vindfälle på grabbens lantgård. Jag har tidigare i mitt liv enbart sprungit genom sådana områden och tänkt fy tusan för att ta hand om detta. Nu har jag fått provat på och det är både jobbigt och krångligt, kan jag avrapportera.

/Arne

Vi har haft lite tekniskt strul med bloggen, men nu är vi på banan igen. Härligt vårväder med underbar sol. Passade på att besöka Barbro och Bengt som nyligen börjat omvandla solsken till elenergi via sina solceller.

Världens stora utmaning är ju att effektivisera vår elanvändning och att producera mer förnybar el. Har ni tänkt på att ett sätt att minska sin elanvändning, om man bor inom ett fjärrvärmeområde, är att ansluta sig till fjärrvärmenätet. På så sätt frigör man typ 10000 kWh el per år som man exempelvis kan driva elbilar med istället.

För den här familjen så är miljöhänsyn den största drivkraften. De har installerat en anläggning på 2 kW som genererar ca 2400 kWh/år. Man har även haft turen att få det statliga stödet på 60 % vilket gör att satsningen blir mer ekonomiskt intressant. Deras årsanvändning idag ligger på 15 000 kWh det innebär att de i fortsättningsvis får köpa in 12 600 kWh från "marknaden" och att de låst 2400 kWh till ett produktionspris på 0,8 kr/kWh (inkl skatt och moms) i 25 år. Inte så dåligt eller hur?

Själv tycker jag att det är smart! Grattis Barbro och Bengt!

/Arne

Jag och min vän har varit ute och rest, det blev Thailand. Vi köpte ingen klimatkompensering för resan, finns inget utbud som tilltalar mig och som jag känner är tillräckligt seriöst. Väntar på att vår samarbetspartner SERO lanserar sin klimatkompenseringstjänst, då ska jag köpa den.

Hade lovat mig själv att jag skulle motionera mycket under resan. Någon löpning blev det inte, däremot tog jag morgon- och kvällspromenader. Och det är då det händer, resans höjdpunkt kanske, när man minst anar det. Som på morgonpromenaden.

Går ett par kilometer, där står två barn. På en bänk har de dukat upp till affär. Jag går fram och frågar på svenska vad de har att sälja. De svarar på thailändska och de har mycket goda sorter att sälja. Jag provar alla och väljer en i genomskinlig plastkopp. Perfekt! Frågar vad den kostar. Inget svar, betalar 20 bath. Fortfarande tystnad.

På nästa dags morgonpromenad är de fler. De ropar så till mig och säger att de har en ny sort. Jag går fram, de pratar i mun på varandra. Provsmakar den nya. Perfekt, betalar 20 bath och går. Alla ropar och vinkar.

Nästa morgon är det 20 barn typ. Alla ropar och några möter mig. Alla förklarar tydligt för mig att de fått in en ny sort, snyggt upplagd. Jag går fram till affären, en ny vara i vit plastkopp står där, många barnhänder pekar. Tar upp koppen under total tystnad, inte ett ljud. Bryter en pinne från trädet och provsmakar med den. Perfekt! Betalar mina 20 bath, stort jubel och dans utbryter, alla pratar i mun på varandra. Jag säger hej extra tydligt.

Imorgon tar vi båten till nästa ö. Undrar hur länge de väntar dagen därpå?

/Arne

Med guld tänker jag då inte närmast på en guldkantad tillvaro i traditionell bemärkelse. Jag menar att om man som elanvändare försöker göra av med så lite energi som möjligt samtidigt som man producerar egen el, ja då är man guld värd .

Jag tror att vi alla kan vara överens om att ett hållbart samhälle bygger på samverkan mellan ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter. Ett exempel på när denna samverkan inte är balans och påverkar vårt sociala välbefinnande negativt, är när elpriserna skjuter i höjden för snabbt. Man hinner inte anpassa sig, vare sig för att hinna skaffa alternativa former för uppvärmning med mera eller ändra livsstil.

På tillgångssidan måste vi öka omvandlingen av förnybar elenergi. Vi måste bli flera som producerar el och vi måste bli effektivare i hur vi använder elen. Det är här som "Elkund Guld" kommer in i bilden. Att som privatkund minska efterfrågan på elmarknaden genom att använda lite energi samtidigt som vi blir bättre på att generera vår egen elenergi, ja då är man guld värd. Att omvandla primärenergin från sol, vind och vatten som dessutom är gratis – det är ultimat!

Jag känner att vi står inför ett paradigmskifte i vår bransch och en ny folkrörelse håller på att växa fram. Den senaste tiden har jag arbetat en del med solel. Solcellsstödet från staten är nödvändigt för att få riktig fart på folkrörelsen. Tyvärr är systemet för att få stöd för krångligt uppbyggt. Det är inte anpassat efter hur man som individ tar köpbeslut eller har förutsättningar till.

Som privatperson ska man vända sig med sin ansökan till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen i sin tur vänder sig till Energimyndigheten som en gång per år fördelar ut de totalt 58,5 miljonerna. Som privatperson återigen, är det inte helt enkelt att ta beslut om man inte vet om man ska betala 84 900 kronor eller 33 960 kronor.

För min personliga del tänker jag bli en Elkund Guld. Jag har ett favoritpaket i Bixias produktutbud för privatkunder. Det är nr 3 som innebär 1,5 kW trefas innehållande nio stycken solceller, tre stycken växelriktare ett trefassystem på 1,5 kW och en årsgenerering på 1800 kWh till en kostnad på 84 900 kr inkl moms. Då ingår installationsmaterial.

Genast räknar folk på pay-offtiden och gör ett snabbt överslag på en avskrivningstid på cirka 40 år (utan stöd). Mitt försvar och det självklara argumentet till varför jag gör en sådan investering är att jag har säkerställt mitt inköpspris i 25 år för de 1800 kWh till ett kilowattpris på 1,90 kr eller 0,75 kr/kWh om jag får stöd. Och, att jag har valt att minska på andra kostnader såsom att köpa en bra men billigare bil. Ett avkall jovisst, men jag har valt ett miljövärde istället för att ha bilen som ett metavärde som innebär att jag räddar mina barnbarn. Den argumentationen brukar funka rätt bra faktiskt!

/Arne

För en tid sedan bloggade jag om att staten har drabbats av någon form av elprishybris och att Maud Olofsson sitter hårt på två stolar när elpriserna rasat i höjden. Min infallsvinkel var först och främst energiskatten, momsen och avkastningen från det statliga Vattenfall, men det finns ytterligare skatteintäkter från elproduktion, nämligen fastighetsskatt på vattenkraft och på kärnkraftsproduktion.

Branschorganisationen Svensk Energi har gjort en genomgång av de statliga intäkterna från elmarknaden och kom fram till att den totala intäkten för staten på årsbasis blev 47 miljarder kronor. Olika skatter och avgifter står för drygt 40 miljarder och avkastningen från Vattenfall blev 6,5 miljarder kronor. Så visst måste man definiera elmarknaden som en kassako för staten.

Att staten behöver intäkter är självklart. Problemet uppstår när skatter och avgifter kommer utöver redan höga råkraftspriser. Vi får totalt ett ohygieniskt högt elpris. Och att vi som kunder på kort tid inte erbjuds någon möjlighet att minska våra kostnader, framförallt dem som har direktelvärme.

Vi som är lite äldre minns ju att det var staten och Vattenfall som tillsammans under lång tid agerade och marknadsförde installation av direktelvärme i våra villor. Detta för att öka efterfrågan på el för att fylla våra nybyggda kärnkraftverk. Detta på ett sätt så att vi som kunder hamnade i ett högt elberoende. Prisökningarna bör därför ha ett lugnare tempo. så att de som har en hög elanvändning ges rimliga möjligheter att investera sig in till andra uppvärmningsformer .

/Arne

Nu är det vår på G och till helgen är det dags för årets första besök i tjäderskogen, platsen är belägen vid ett naturreservat i Vångatrakten. Ett riktigt smultronställe enligt min smak med riktigt gammal skog, sådan med skägglav på ni vet, ett ställe som skapar energi. Jo jag vet… man kan inte enligt energiprincipen skapa energi, men det här stället kan det, jag lovar.

Vidare har jag vårservat cykeln så nu kan träningsperioden börja. Ser fram till att börja cykla och springa orientering. Mitt träningsmål är numer Jukola - kavlen i orientering som går av stapeln i Finland i mitten av juni. Ett riktigt maffigt arrangemang med 18 000 deltagare. Trots en mycket fin vinter har jag åkt väldigt lite skidor. Å andra sidan har jag jobbat med spårhållningen hemma i samhället för att andra kan åka skidor och träna för Vasaloppet och dylikt.

I det samhälle där jag bor har man nyligen dragit fram fjärrvärme och fick nyligen frågan från en yngre familj som har vattenburet system om dem skulle ansluta sig till fjärrvärmenätet. Mitt generella svar är, att om det finns ett fjärrvärmenät i närheten, och man har möjligheten, så ska man tveklöst ansluta sig till fjärrvärmen. De flesta kraftvärmeverk drivs idag på ett mycket effektivt sätt, med låg miljöpåverkan som följd. Hemma där jag bor så är det spillvärme från bruket med i det närmaste 0 i koldioxid avfall (7,2 gr/kWh).

/Arne

Kollade på Sverker Olofssons nya debattprogram i tisdagskväll, gäst var Jan Johansson vd vid SCA och debatten handlade om Sveriges höga elpriser. Jan, som förresten tidigare var vd inom Vattenfalls koncernen, menade att den Svenska elmarknaden har kollapsat, och jag är benägen att hålla med.

Enligt mig så är det inte den avreglerade "fria" elmarknaden som har kollapsat, utan märkligt nog oligopol- och monopolmarknaden alltså producent och nätverksamheten. Elhandelsmarknaden den "fria" marknaden fungerar konkurrensen bra, just nu runt 90 aktörer varav ett 25 tal är riktigt aktiva. Att sedan vår konkurrens baserad på ett högt råkraftspris, höga elskatter, prisområden och därpå moms är inte mycket vi kan göra något åt.

Jag har tidigare i min blogg varit på och hackat på de tre stora producenternas agerande och hävdat att det inte enbart är olyckliga omständigheter att de Svenska kärnkraftverken inte går för fullt under vinterperioden. Detta samtidigt som lönsamheten inom alla de tre stora stuckit i höjden på ett oförsvarbart sätt.

I grunden har Sverige en väl fungerade och avvägd elproduktion med vatten, kärnkraft, vindkraft, kraftvärme kompletterat med en hel del småskaligt producerad el, ändå hamnar vi i denna extremt konstiga situation.

Förklaringen hittar jag dels i att det är för dålig konkurrens i producentledet. Vi kan inte ha tre dominerande företag vars enda intresse är att tjäna pengar på produktionen. Ägandet måste delas med intressenter som har intresse att få lågt elpris. Och dels verkar det som att man drabbats av någon form av kollektiv hybris där man kan agera hur som helst i skydd av den fria marknaden. Det finns ytterligare en spelare som jag räknar i den sist nämnda kategorin, nämligen staten. Ta ettårigt elavtal som exempel och kompletterat med ett nätavtal med 16 A huvudsäkring och en elanvändning på 15000 kWh/år. Det totala snittpriset blir då 135,3 öre/kWh inkluderat skatt och moms. Utav dessa 135,3 öre går 52,1 öre direkt till staten i form av skatt och moms per använd kWh. Lägg därtill att staten får en rejäl utdelning från Vattenfall, där deras resultat hamnade på de helt otroliga 3,8 miljoner per anställd.

Så visst kan man undra om inte Maud Olofsson sitter hårt på dubbla stolar. Det hela känns lite patetiskt när hennes förslag till elanvändare är att isolera mera och att man återigen tittar på den fria marknaden och tillsvidarepriset.

Hemma i Väsentorp hade vi ett original, han hade nog kommenterat ett sådant uttalande som lika starkt som en "vilsen fjärt i en korgmöbel".

/Arne

I lördags morse kollade jag på utomhustermometern, -19 grader. Jag tände i braskaminen, bryggde mig en kopp kaffe, bredde några mackor och satte mig i glasverandan, virade en filt runt mig. Vilken känsla! Tänker att det är så skönt att vara inomhus och slippa att vara ute i kylan.

Det är då de dyker, liksom från ingenstans. Tre ”ungdomar” som letar mat och kanske framförallt vatten. Närmare och närmare kommer de, till slut sätter de nosen mot fönstret, liksom kollar på mig med sina rådjursögon, ber ”Har ni inget att bjuda på?”

Inom vår familj har vi ingen tradition att mata råddjur, de brukar få klara sig själva. De svaga dör och det är bra för att hålla en kraftfull stam så har jag resonerat.

Men besöket i lördags morse har medfört att jag har gjort ett undantag från mitt resonemang, så jag gick ut och högg ned lite albuskar och tog hem, har även ordnat med vatten. Skulle ju vara jobbigt om någon av dem dog på min tomt, tre veckor före vårens ankomst typ.  

 

För en tid sen så berättade Arne om att han och jag testar olika elmätare som mäter elanvändningen i realtid. På en display inomhus kan man alltså se direkt hur mycket energi som går år just nu.
Detta är en mycket smart sak som gör att man blir medveten om sin egen användning på ett helt annat sätt än tidigare, och som även automatiskt gör att man sänker sin förbrukning. För när man ser att mätaren skenar iväg så tar man sig ju en extra funderare på om det verkligen är nödvändigt att torktumla den där tröjan eller vad man nu använder elen till.

Vi har testat två olika varianter och har nu kommit till den tredje. Denna har ett överkomligt pris (899 kr) och framförallt så är den mycket enkel att installera och man får en överskådlig bild av energiförbrukningen.
Jag har mitt elskåp stående i skogen en bit ifrån huset vilket gör att avståendet har varit ett problem för de tidigare mätarna. Denna har en liten antenn som man sätter på elskåpet vilket gör att räckvidden blir betydligt bättre.

Det blir alltså ett högt betyg på denna och den här modellen är den vi hittills känner att vi vill gå vidare med. Kanske kan vi till exempel erbjuda våra kunder dessa mätare till ett förmånligt pris eller något liknande. Detta är ju ett perfekt hjälpmedel för att kunna minska sin elanvändning.
Undrar om det är någon som skulle vara intresserad av en sådan här?

 

Sitter i en fjällstuga och tänker på energianvändning. Morgon och 17 grader kallt utomhus, och rejält kallras över fönstren, som ju ger dålig inomhuskomfort.

Har föresten antagit utmaningen och kört utförsåkning igen efter typ 20 års uppehåll, gick riktigt bra och var riktigt kul. Tekniken kommer snabbt tillbaka, men idag ska jag förkovra mig med en intensivkurs på 90 min.

Sveriges och EU:s energieffektiviserings mål är ju 20 % fram till år 2020, hemma använder vi 15 000 kWh elenergi per år. Målet blir alltså att minska energianvändningen med 3000 kWh på 9 år, 350 kWh per år, bör vara en ganska enkel utmaning egentligen, borde vi alla klara.

Snart är vår nya Energiwebb klar som ska hjälpa till och inspirera till att klara våra gemensamma utmaningar. Nu är det dags för carving-åkning igen funkar ungefär som att åka utför med löparskidor.

I veckan fördelade Energimyndigheten det avsatta Solcellsstödet på 58,5 miljoner bland våra län och anläggningar. En ansenlig summa pengar men ändå räcker det inte för att få fart på den svenska Solels produktionen, framför allt är det för få privatkunder som får del av pengarna.

Enligt min mening så borde summan delas upp i ett företag respektive privatstöd och ökas på med ytterligare 40 miljoner. Orsaken är att det finns så många privatkunder som visar intresse och vill vara med och påverka, men som inte får del av stödet som det nu är uppbyggt. Bara hos oss har vi närmare 200 registrerade kunder som står på intresselistan, men ingen har kommit igång eller fått stöd. En satsning på privatmarknaden tycker jag uppfyller alla punkter i Sveriges energistrategi.

Den svenska energipolitiken bygger på samma tre grundpelare som energisamarbetet inom EU, en strategi som syftar till att förena ekologiskt hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Genom propositionen "en sammanhållen klimat och energipolitik" har ju ett antal energipolitiska mål beslutats som ska vara uppfyllda år 2020.

• 50 % av vår energiomvandling skall vara förnybart baserad
• 10 % förnybar energi inom transportsektorn
• 20 % effektivare energianvändning
• 40 % minskning av utsläppen av klimatgaser för den icke handlande sektorn varav 2/3 inom Sverige

Genom ett riktat stöd till privatmarknaden skulle vi stimulera den "nya" folkrörelsen som jag känner håller på att byggas upp - "Solels produktion för egen användning" .

Att aktivt minska sin egen elanvändning och samtidigt investera i att minska inköpet av elenergi från den externa elproduktionen genom att generera egen elenergi framstår för mig som en topprankad åtgärd.

Sätt fart på den marknaden genom att stimulera den med lite mera pengar, det är med "rätt" tillväxt vi når våra klimatmål.

/Arne